Laddar

Vad är dyslexi för något?

Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna man kan ställa sig när man har fått höra att man har ett barn eller en elev med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi.

Källa: 1177.se

Föreningar: Dyslexiförbundet Dyslexiföreningen 
  • Snabbläst om läs/skrivsvårigheter och dyslexi
    Många personer har svårt att läsa eller skriva. Det kan bero på många olika saker, till exempel dyslexi. Den som har dyslexi har svårare än andra med avkodningen, det vill säga att läsa ihop bokstäver till ord. Det tar lång tid och kan vara jobbigt att läsa. Många personer med dyslexi har också svårt att stava. Förr i tiden kallades dyslexi för ”ordblindhet”. Det är ett felaktigt ord, för dyslexi har ingenting med synen att göra. 

    Dyslexi är ingen sjukdom. Man kan inte bota eller träna bort dyslexi helt, men träning gör ofta att man blir bättre på att läsa och skriva. Det finns många bra läs- och skrivhjälpmedel som man har rätt att använda.

    Om du misstänker att du eller ditt barn har dyslexi ska du vända dig till skolhälsovården eller en läkare för att få en remiss för en utredning hos logoped. Den som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter har rätt till hjälp och anpassningar i skolan och på jobbet.
  • Vad är läs- och skrivsvårigheter och dyslexi för något?
    Idag finns det många barn, ungdomar och vuxna som tycker att det är svårt att läsa och skriva. Att ha svårt att läsa och skriva kan bero på många olika orsaker, t.ex. dyslexi, svagt korttids- eller arbetsminne, annat modersmål, språkstörning, koncentrationssvårigheter eller allmänna inlärningssvårigheter. En syn- eller hörselnedsättning, psykiska problem, bristfällig undervisning eller bristande träning är andra faktorer som påverkar läs- och skrivförmågan. Läsning och skrivning är processer som tar en stor del av våra sinnesförmågor i anspråk. Skriftspråket är t.ex. en komplicerad uppfinning och det är inte helt enkelt att lära sig läsa och skriva. Att lära sig läsa och skriva kräver tid och träning.

    För 5-8 % av befolkningen är orsaken till deras läs- och skrivsvårigheter dyslexi, d.v.s. specifika läs- och skrivsvårigheter. Personer med dyslexi har svårt med kopplingen mellan hur bokstäverna ser ut och hur de låter. Detta märks som svårigheter med avkodningen vid läsning. Avkodningen är den tekniska delen av läsningen som innebär att man tyder bokstäverna och översätter dem till rätt språkljud i rätt ordning, från vänster till höger i ord. Vid dyslexi är läsningen av enstaka ord osäker, mödosam och långsam. Ordavkodningen är inte automatiserad. Om läsningen ska gå bra så behöver avkodningen vara helt automatiserad. Personer med dyslexi behöver ofta lägga så mycket tid och energi på ordavkodningen att de då får svårt att ta in innehållet i text som de läser och läsförståelsen påverkas.

    Många med dyslexi är också osäkra på hur ord stavas och de kan ha svårt att omsätta sina tankar och idéer till skrift. Det går lätt att muntligt berätta om t.ex. filmen man såg i helgen men det är svårt att omvandla berättelsen till skriven text. Vid dyslexi påverkas ofta även matematiken (t.ex. lästal) och engelskan (t.ex. stavningen). Diagnosen dyslexi ställs i de fall då läs- och skrivsvårigheterna är omfattande, funktionshindrande och inte kan förklaras av annat.
  • Hur yttrar sig dyslexi?
    Läs- och skrivsvårigheterna varierar men vanligt är att man:
    • Läser långsamt
    • Läser trevande och hackigt
    • Läser alltför fort och gissar
    • Stannar upp och läser om
    • Utelämnar eller läser fel på småord och ändelser
    • Gör tillägg i ord t.ex. helt-helst
    • Kastar om bokstäver i ord t.ex. bil-bli, burkar-brukar
    • Vänder hela ord t.ex. som-mos
    • Tar med tidigare ljud i samma ord t.ex. skrattande-skrattatade
    • Har svårt att minnas hur ord stavas
    • Har svårt att skriva snabbt och stava rätt
    • Har benämningssvårigheter och svårt att snabbt hitta ord
    • Har svårt att laborera med språkljud och orddelar, fonologisk medvetenhet
    • Har läs- och skrivproblem i familjen eller närmaste släkten
  • Vad beror det på?
    Dyslexi är ingen sjukdom, d.v.s. man kan inte bli ”smittad” av dyslexi och det finns inga mediciner som botar. Man kan säga att dyslexi är ett funktionshinder, eller en funktionsvariation, – en medfödd, nedsatt förmåga att koppla ihop hur bokstäverna ser ut och hur de låter. Orsakerna till dyslexi är ännu inte helt kända men vi vet att det inte beror på understimulans, flerspråkighet eller trauman. Det finns forskning som visar att dyslexi är ärftligt, medfött eller genetiskt. Fortfarande krävs dock mycket forskning innan vi säkert vet vad dyslexi beror på.

    Faktorer som talar för annan förklaring till läs- och skrivsvårigheter:
    • Svårigheter med endast läsförståelse
    • Svag teoretisk begåvning
    • Svårt att lära in nya saker i allmänhet
    • Brister i undervisning, hög skolfrånvaro eller låg arbetsinsats
  • Kommer det att gå över?

    Alla barn utvecklas och förbättrar sin läs- och skrivförmåga med rätt stöd och insatser. Det går att bli bättre på att läsa och skriva genom träning. Många har dock kvarstående läs- och skrivsvårigheter hela livet. Läsningen blir oftast bättre med åren medan svårigheterna att stava ord rätt kan kvarstå. Hur dyslexin påverkar individen beror på många faktorer, t.ex. vilket stöd man får i skolan och i vardagen, tillgång till hjälpmedel och kompensation och om man har andra funktionshinder också (t.ex. adhd). Det är viktigt att veta att dyslexi inte går att ”bota” eller ”träna bort”. Istället behöver vi i omgivningen anpassa oss efter barnets behov och ge det bästa möjliga villkor att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

    Det är också viktigt att skilja på träning av läsning och skrivning och kompensation. Att träna på att läsa och skriva är viktigt men för att inte hamna på efterkälken i sin kunskapsinhämtning och redovisning av sina kunskaper behöver alternativa verktyg erbjudas. För att utveckla sina ämneskunskaper måste eleven t.ex. få möjlighet att lyssna på text och även använda skrivhjälpmedel.
  • Vad gör jag om jag misstänker att mitt barn eller min elev har dyslexi?
    Om du misstänker att ditt barn har dyslexi, vänd dig till skolhälsovården, vårdcentralen eller husläkaren för att få en remiss för en utredning. Ofta är det logopeder som utreder. Syftet med utredningen är att få en uppfattning om elevens starka och svaga sidor. Det blir då tydligt vilka insatser som behöver sättas in i skolan och vilken kompensation eller vilka hjälpmedel som kan underlätta läsningen och skrivningen. Det är bra att känna till att eleven i skolan inte behöver ha någon medicinsk diagnos för att ha rätt till hjälp.

    Enligt skollagen måste skolan se till att elever som har svårt att klara skolarbetet utreds och att åtgärder och insatser sätts in. Så fort det finns en misstanke om att ett barn riskerar att utveckla svårigheter, ska skolan agera. Att vänta på att ett barn ska växa till sig kan leda till att problemet blir större och svårare att åtgärda.

    Är du vuxen kan du vända dig till din husläkare eller vårdcentral och be om remiss till en utredare. Du kan också få hjälp från arbetsförmedlingen om du är arbetssökande eller från försäkringskassan om du är sjukskriven.
  • Hur stimulerar jag mitt barns läs- och skrivförmåga bäst?
    Genom att tillsammans med ditt barn titta i böcker, leka med bokstäver eller samlas kring en annan gemensam aktivitet skapar du en naturlig och kravlös situation där barnets utveckling av läsning, skrivning och språk stimuleras. Som förälder kan du få barnet att upptäcka språkljuden i orden och att språket har en formsida och en innehållssida.

    Ni kan t.ex. tillsammans öva stavelsesegmentering, klappa era namn eller ord och räkna antalet stavelser t.ex. po-ta-tis, pa-pe-go-ja, Ma-til-da.

    Att rimma är ett sätt att visa att ord har både ett innehåll och en form, t.ex. hatt-katt (form) rimmar och låter lika i slutet av ordet men hatt-mössa (innehåll) hör ihop för att de är två olika saker som vi kan ha på huvudet.

    Lek med ord, räkna antal ljud och bokstäver, är det ett långt (nyckelpiga) eller kort (tåg) ord, vad händer om vi tar bort ett ljud t.ex. k från katt, vad blir det istället om vi lägger ihop två ord t.ex. kött + bulle = köttbulle, hand + duk = handduk (sammansatta ord) vad händer om vi lägger till ett ljud t.ex. o till ordet klar = oklar (motsatser) med mera.

    Att lyssna på ord och höra vilka ljud som finns i ordet är en annan bra aktivitet.

    När ni läser böcker, återberätta och sammanfatta det som ni har läst, titta på bilderna och fantisera vidare kring vad som kommer att hända. Berätta, rita eller skriv till bilder. Gör läsning och skrivning till roliga aktiviteter utan krav, upptäck tillsammans fantasins land där allt är möjligt, läs många böcker och väck ditt barns läslust och intresse för berättelser.
  • Vad ska jag som pedagog tänka på om min elev har dyslexi eller läs- och skriv­svårigheter?
    Några saker du kan tänka på om din elev har dyslexi eller läs- och skriv­svårigheter:
    • Arbeta med studieteknik, hjälp till med planering och organisering av skolarbetet. Vad ska jag göra, hur ska jag göra och när ska jag vara klar? Låt eleven berätta/repetera vad/hur den ska göra.
    • Använd flera sinnen, t.ex. bilder, praktiskt-laborativt material, filmer, inläst material, studiebesök eller rollspel underlättar kunskapsinhämtning.
    • Efter en genomgång stäm gärna av med din elev att hen har förstått uppgiften.
    • Låt din elev använda hjälpmedel som t.ex. inlästa läromedel, dator vid skrivuppgifter med alternativa program (talsyntes, rättstavning, digitalt lexikon).
    • Ge positiv återkoppling och uppmuntran.
    • Gå igenom nya ord och begrepp, innan läsning, för att skapa möjlighet till förförståelse av texten.
    • Erbjud muntliga prov eller redovisningar.
    • Erbjud förlängd skrivtid.
    • Erbjud anteckningsstöd.
    • Rikta uppmärksamheten till eleven, och se till att ha elevens uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. För att hjälpa koncentrationen, kan ett s.k. ”fidget toy” (t.ex. tangle eller stressbollar) vara till hjälp.
    • Träna ett moment i taget, erbjud täta repetitioner och tid för överinlärning.
    • Anpassa svårighetsnivån och materialet utifrån eleven.
    • Bedömning och betyg ska anpassas efter funktionshindret. Läs mer hos Skolverket.

Klicka på bilderna för att komma till sidan för alla npf-kort»