Om motsatsord och effektiv ordförrådsinlärning
Vilket är det första ord du tänker på när du läser ordet ”kall”?
Jag gissar att många av er kommer svara motsatsordet (eller antonymen): ”varm” . Men varför är det så? Och varför ska vi lägga tid på att öva motsatsord med barnen?
Logopeden och forskaren Anna Eva Hallin har i olika texter i sin forskningsblogg (språkforskning.se) skrivit om hur barn lär sig nya ord och begrepp. Hon sammanfattar och refererar till forskning om hur ordförrådsinlärning kan bli så effektiv som möjligt. Det är lätt att tänka att vi ska bygga ordförråd på bredden, dvs lära barnen så MÅNGA ord som möjligt, vilket i sig inte är fel. Men minst lika viktigt är att bygga ordförrådet PÅ DJUPET dvs stärka förståelsen av varje enskilt ord och begrepp i relation till andra ord, begrepp och företeelser.
Alla ord i ett språk är kopplade till andra ord som i sin tur är kopplade till ännu fler ord. Ofta är vi helt omedvetna om dessa djupa, och i princip oändliga ”semantiska nätverk” som bygger hela vår begreppsvärld. Men förmågan att kunna associera och koppla ord till varandra är avgörande för att vi ska kunna förstå både texter och talat språk.
Teoretiskt (och förenklat) fungerar det ungefär såhär: Barnet hör eller läser ordet ”kall”. Ju mer väletablerat ordet är i barnets ordförråd (dvs – ju djupare ordförrådet är), desto större är det semantiska nätverk som aktiveras. Det lilla barnet kanske aktiverar ord som mössa, vantar, och frysa. Ett lite äldre barn kommer kanske att aktivera ord som vinter, kylskåp, kyla, huttra, isflak och smälta. Eller kanske motsatsordet (antonymen): ”varm”, och ord som i sin tur relaterade till det ordet.
Det fantastiska är att ju fler och djupare nätverk vi bygger kring olika begrepp – desto lättare har vi att bygga vidare på dem. Och ju fler ord med starka semantiska nätverk som finns, desto lättare kommer barnet ha att förstå och uttrycka sig både i tal och skrift.
Anna Eva Hallin nämner forskning som visar att vi har lättare att lära oss ord som har en koppling till ord vi redan kan- särskilt om dessa ord redan är kopplade till ett stort nätverk. Detta är rätt logiskt om vi tänker efter: Det är till exempel lättare att lära sig ordet ”hel” för den som på djupet förstår vad ordet ”trasig” betyder.
Att öva vanliga motsatsord därför ett (av många) sätt att etablera det här starka, djupa ordförrådet. Monsterlandet 1 och 2 är framtagna av logopeder specifikt för detta syfte. Spelen består av enkla kortlekar och i den medföljande vägledningen för ni många roliga förslag på hur ni kan variera spelandet. Där finns också ritade tecken som stöd för TAKK.
För att kunna bygga ordförrådet på djupet rekommenderar jag att ni inte bara stannar vid rabblande av motsatsorden utan utvecklar övningarna genom ”språkligt nätverkande”. Detta kan ni till exempel göra genom att resonera om de olika begreppen. Det kommer också att hjälpa barnen att komma ihåg och förstå motsatsorden, och kunna använda dem på ett relevant sätt.
Exempel på frågor ni kan ta upp med barnen:
- Hur blev bollen smutsig?
- Hur kan vi göra för att den ska bli ren?
- Behöver vi något särskilt för att tvätta den?
- Kan du räkna upp några kalla saker? Några varma saker?
- Vad kan hända om tevattnet är för varmt när vi dricker det?
- Hur kan vi göra för att det ska svalna?
